Arbetsgruppen för Söderskolan 2007-12-10 Revision B
Bakgrund
Följande skrivelse är en sammanställning av fakta, synpunkter och frågor som Arbetsgruppen för Söderskolan (nedan benämnd arbetsgruppen) tagit fram sedan det blev känt att tjänstemännen skulle föreslå att Söderskolan läggs ned fr o m HT -08.
Vi i Arbetsgruppen har alla barn i skolan och är mycket nöjda med dess profil, den trygghet och kvalitet i utbildningen som SS åstadkommer. Självklart kan man avfärda vårt engagemang med egen bekvämlighet och känslosamhet inför sina egna barn, men som vi tror vi kommer att bevisa med sammanställningen är att man inte alls behöver gå så nära sig själv för att motivera engagemanget.
Fakta och en känsla för alla barns välfärd räcker för att se att något inte stämmer.
Här presenteras fakta, men också resonemang och frågeställningar och jag ska göra mitt yttersta för att vara tydlig med vad som är vad. Betänk också att detta arbete är utfört av lekmän på vår fritid med, i jämförelse med förvaltningstjänstemännen, begränsad eller försvårad tillgång till relevant information.
En begränsande faktor är också att vi valt att inte bedriva arbetet genom att peka ut andra skolor som nedläggningskandidater eller hota med friskoleetablering. Vi hoppas att detta inte ska behöva visa sig vara en begränsning i praktiken.
Förslaget om att lägga ned Söderskolan konkretiseras i ”Strukturförändringar i Gävles skolområden” Dnr 26142 (benämnd ”utredningen” nedan) ingående i kallelse/föredragningslista till Barn- & Ungdomsnämndens (BUN) sammanträde 2007-12-12.
Sammanställningen är indelad i tre delar:
Synpunkter på processen
Synpunkter på utredningens innehåll med fokus på Söderskolan
Förslag till alternativ process
Vi har alltså fokuserat på Söderskolan, men vissa synpunkter och fakta har bäring på utredningen som helhet.
Tyvärr blir det ganska mycket text, men jag hoppas att Ni tar er tid och mobiliserar intresse att läsa igenom materialet och ställer det i relation till tjänstemännens förslag. Detta är viktigt för våra barn!
Synpunkter på processen
Den första informationen om vad som var på gång kom som en ganska vag antydan i Arbetarbladet 9/11: http://www.arbetarbladet.se/arkiv_article.php?id=579414&avdelning_2=101 . Vidare efterforskningar visade att tjänstemannaförslaget pekade entydigt åt att lägga ned just Söderskolan. Då vidtog informationssökande på oss föräldrars initiativ. Här ska en eloge ges till kommunens tjänstemän för att de i de allra flesta fall varit öppna och villiga att delge oss information, trots att det måste ha framgått att informationen skulle kunna användas för att vederlägga slutsatser i deras egen utredning.
Men är det så här medborgarinflytande ska skötas? Att medborgare aktivt ska söka information om skeenden och beslut som har en omfattande påverkan på deras liv och vardag?
När var det meningen att vi skulle ha information som aktivt spridits av BUN? Vi tolkar det som att om inget ”läckt”, skulle ”medborgarinflytandet” ta sin början efter sammaträdet 12/12 någon gång. Detta är enligt vår mening alldeles för sent för ett beslut av denna vikt när beslut ska fattas på andra sidan långhelger redan 30/1.
Detta ”medborgarinflytande” är således tänkt att klaras av på 4-5 veckor om man ska vara någorlunda säker på att nå alla. Nu kommer också ett känslomässigt grundat påpekande; detta bl.a. under julhelgen då i alla fall vi tycker att barnen särskilt förtjänar trygghet och ro. Denna process påverkar självklart barnen även om nog de flesta föräldrar försöker skona dem från den allra mest krassa delen av verkligheten.
Om det skulle bli ett beslut om nedläggning 30/1 skulle de familjer med behov av närhet till skola (vilket ju styrt att en del bosatt sig nära Söderskolan) ha sex månader på sig att styra om sina liv, eventuellt inklusive flytt. Är detta en rimlig tidsfrist med tanke på att det är barnfamiljer, ofta med låga inkomster t ex ensamföräldrar, som påverkas?
Detta om den övergripande processen.
När det gäller valet av tidpunkt och tidsförlopp för processen så kortsluts ett antal ”medborgerliga möjligheter” att motverka, lindra effekterna av eller korrigera ett felaktigt eller ogynnsamt beslut:
*Medborgarförslag som ska vara inkommet till Skolkontoret senast 10 maj respektive 25 oktober. Ett alternativt förslag torde ha långt större tyngd än ”allmänhetens frågor” och det är fullt möjligt att utarbeta ett sådant.
*Laglighetsprövning hos länsrätten kommer inte att hinna vinna laga kraft innan ett nedläggningsbeslut verkställts i praktiken och föräldrar valt andra skolor till sina barn. Ett felaktigt beslut gällande nedläggning av Söderskolan kan inte upphävas i full omfattning eftersom det inte är själlösa X elever, Y personal och en byggnad som avses. Se http://lagen.nu/1991:900#K10
*Ansökan om start av fristående skola som alternativ till en kommunal Söderskola är verkningslös eftersom tidigast möjliga start är VT-09 genom valet av tidpunkt. För tydlighets skull är detta inget alternativ vi eftersträvar i första hand, men denna möjlighet är hursomhelst borta.
Är detta en tillfällighet eller ett utslag av god planering? Vi hoppas förstås på det förra, men det är förstås inte så lätt att avgöra som ”mottagare” av processen och planeringen.
En from förhoppning är att detta är ett ”olycksfall i arbetet” vars konsekvenser ingen tänkte på att förutse.
Synpunkter på utredningens innehåll med fokus på Söderskolan
Under arbetets gång har vi funnit flera egendomligheter i utredningen både vad gäller Söderskolans utgångsläge och framtid samt allmänna förutsättningar för dess nedläggning.
Om vi börjar med anledningarna till att Söderskolan tappat elever på senare år så kan vi i arbetsgruppen inte hitta entydiga förklaringar och utredningen ger heller inte några sådana. Det nämns att de positiva prognoserna för Söderskolan är missvisande, att ett flertal familjer i upptagningsområdet väljer Hemlingbyskolan framför Söderskolan och att bostäderna i närområdet består av små lägenheter som gör att växande barnfamiljer flyttar från området. Vid egna efterforskningar har arbetsgruppen inte lyckats finna uppgifter som belägger dessa påståenden.
Däremot har vi så här långt kunnat belägga att 4-5 barn valts över till Hemlingby, det är förstås en definitionsfråga vad som betecknas som ”ett flertal”, och att 26-27 barn varav många haft det svårt på andra skolor har flyttat till Söderskolan och funnit tryggheten här.
Tänk en stund på just dessa barn som gör så litet avtryck i statistiken. De har kommit från en utsatt situation till en trygghet som alla borde få ha som självklar. Dessa barn har redan fått lite av den tryggheten rubbad.
För att återgå till siffrorna så ser befolkningsstatistiken för upptagningsområdet ut som följer:
Denna statistik förklarar både svackan i elevantal just nu och antyder ett ökat elevunderlag framöver.
Apropå upptagningsområde har det framkommit uppgifter som tyvärr inte hunnit verifieras helt. Nämligen att nyckelkoderna 106 och 107 (området norr om Kaserngatan och väster om S. Kungsgatan) i praktiken styrts till Solängsskolan. Nu förekommer val av andra skolor, men det sägs vara ett potentiellt elevunderlag om ca 40 barn som inte i praktiken tillfallit Söderskolan. Vi är någorlunda konfidenta i siffrorna, men de bör alltså verifieras.
Ännu en omständighet som kan ha effekt på elevunderlaget, men som inte hunnit verifieras, är att Apelgårdens fsk (som hör till Söderskolans upptagningsområde) är organiserat under Hemlingby. Något som antecknats som värt att kolla upp.
Ovanstående två omständigheter nämns för att peka på att Söderskolans situation troligen inte bedömts utifrån ett korrekt elevunderlag och det är ett för litet elevunderlag som anförs som det kanske främsta argumentet för nedläggning.
I dag går 131 elever på skolan och ekonomin benämns som ”ansträngd” i utredningen. De siffror vi fått tillgång till anger att underskottet är 400 kkr i år, ett överslag visar att det fattas ca 8 elever för en ekonomi i balans. Något som en försiktig (i relation till befolkningsunderlaget) prognos uppnås redan under nästa läsår. Även målet för 2010 om 18.3 m²/elev beräknas uppnås samtidigt, dvs ett á två år tidigare än förväntat och barnkullarna i upptagningsområdet fortsätter öka.
Lokalytor och prognos över elevantal för skolorna i närområdet (källa BUN):
Mot bakgrund av att det även föreligger tveksamheter inför om Söderskolan haft tillgång till det elevunderlag som är planerat enligt upptagningsområdet, ter sig situationen förklarlig och framtiden ljus. Något som köerna om ca 60 barn till områdets förskolor också vittnar om.
Elevantalet har de facto minskat (relevant orsaksanalys efterlyses!) och Söderskolan har anpassat kostymen, vilket den har möjlighet att göra även åt andra hållet om behov uppstår. En flexibilitet som behövs om man ska tro befolkningsstatistiken, även med kompensation för utflyttning.
Söderskolan ligger strategiskt till, se nedanstående schematiska karta där cirklarnas area anger dagens elevantal:
En högst subjektiv bedömning är att det uppstår ett besvärande “hål” i kartan om Söderskolan tas bort. Beakta också att mellan Sörbyskolan och Brynässkolan som klasserna är tänka att delas (hela Söderskolan får inte plats på någon av skolorna och val förekommer) är det ca 2.2 km fågelvägen, vilket får betraktas som långt i ett stadsperspektiv och kan tjäna som referens för avstånden mellan övriga skolor.
Med tanke på de relativt många hushåll i upptagningsområdet som saknar bil har vi svårt att tänka oss att intentionerna i:
Skollag (1985:1100) 4 kap. Grundskolan 6 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt. [……..]
…uppfylls genom att lägga ned Söderskolan. I synnerhet med tanke på att ingen analys gjorts, det torde vara svårt att beakta något som man inte vet något om.
Vid en översiktlig, men med all sannolikhet adekvat, analys av socioekonomisk profil inom Söderskolans område, har vi funnit att många valt att bosätta sig där för att kunna ha nära till skola och annan service. Ofta har detta val skett utifrån att bil inte ryms i familjebudgeten eller t o m av miljöskäl. Här har ensamstående mödrar visat sig som en stor grupp med just dessa förutsättningar. Ingen scenarioprövning utifrån ett kommunikationsperspektiv görs i utredningsmaterialet, vilket borde kunna anses som självklart i ett underlag till ett beslut av denna dignitet.
Det står t o m ”Inför ht -08 görs en konsekvensanalys och noggrann planering av elevflyttningar [....]” vilket vi tolkar som att det lagtvungna ”beaktandet av vad som är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt” inte planeras att göras förrän efter att beslutet om nedläggning är fattat. Svårigheterna kommenteras, inget annat.
En nedläggning borde vara att betrakta som en del av en ”utformning av grundskoleverksamhet” och vår logik säger oss att då måste den lagligen föreskrivna konsekvensanalysen ligga som bakgrund redan till valet av vilken skola som ska läggas ner.
Vi har haft svårigheter att hitta kvantifierade mål för grundskuoleverksamheten, men vi har försökt skapa oss en bild av vad som är önskvärt utifrån bl a debatten runt Nya Nynäs – Steneberg.
Söderskolan ter sig som en mönsterskola i de avseenden som kommunen och BUN nämner i sina mål; en väl fungerande (kvalitativt, inte bara kvantitativt) integration såväl etniskt (drygt 30% med utomnordisk härkomst) som socioekonomiskt samtidigt som utbildningskvaliteten visar god måluppfyllnad enligt Skolverkets inspektionsrapport 2005 (Dnr 53-2004:2932). Trygghetsfaktorn är antagligen svår att mäta, men flera föräldrar vittnar om att deras barn återfunnit tryggheten på Söderskolan och personalen arbetar aktivt och lyckosamt med frågorna.
En sådan inarbetad kultur torde vara omöjlig att bara riva upp och flytta, kan tyckas en en ganska naiv tanke som dock antytts i utredningsmaterialet.
I pressen har det dykt upp utsagor om att Söderskolan har ”massor med ytor” (delvis dementerat, men för att mota ”ingen rök utan eld”-känsla) och har ett behov av renovering.
I tabellen ovan framgår att det inte är ”massor” med överyta i nuläget och det har redan nämnts att 18.3m²/elev redan nästa år vilket är målet för 2010. Det är heller inte en speciellt dyr skola vad gäller internhyra, vilket framgår av nedanstående tabell (källa: Brynäs Byggnads AB):
Vad gäller renoveringsbehovet så uppger Brynäs Byggnads att några renoveringsarbeten inte finns i investeringsbudgeten fram till 2011. Undertecknad har en viss kunskap om byggnader och kritiska element som tak och fönster tycks vara i gott skick. Huset och miljön är välskött och det är hälsosamma utrymmen för barnen att vistas i (egen bedömning), något som den gamla bygnnadstekniken med hög takhöjd bidrar till. Bara att vistas i en gammal byggnad som man vårdar tror vi också i sig säger något till barnen.
Vad gäller ett av de planerade alternativen för söderföräldrarna målas en bild upp över en ny skola med stor attraktionskraft.
Citat från utredningen: ”Brynässkolan, Söderskolan [anm: som ju f.ö. inte finns längre i detta scenario] och Stenebergsskolan ges möjligheter att starta sina verksamheter höstterminen 2008 med utgångspunkt i nya pedagogiska tankar – skolornas attraktivitet ökar och därmed även konkurrenskraften. ….” detta refererar av allt att döma tillbaka till stycket innan ” Söderskolan [anm: som inte finns längre i detta scenario] blir en del av projekt skola 2000 och bildar tillsammans med Brynässkolan och Stenebergsskolan en ny enhet med skola ”mitt i byn” ….”. Arbetsgruppen har förgäves försökt hitta uppgifter som visar att ”Projekt Skola 2000” och ”skolan mitt i byn” leder till att en skola får ökad attraktionskraft.
Tvärtom ger google-sökningar runt skola 2000 ( http://www.skola2000.se/ ) en bild av ett koncept som sålts in av konsulter sedan mitten av 90-talet men som övergivits och/eller ifrågasatts sedan dess, med Färila-skolan som det mest dramatiska exemplet. ”Skolan mitt i byn” är en god grundtanke, men inget ”koncept” som utan vidare kan släppas på skolor som en ”snabbfix”. Tyvärr blir vår lilla utredning runt detta alltför lång att publicera, men skickas gärna på förfrågan.
Som i många andra fall, finns bra komponenter i både ”skolan mitt i byn” och även ”skola 2000”, det ironiska i det hela är att många av dessa fungerar redan på Söderskolan.
Det talas i utredningsmaterialet om ”Lokaler och verksamheter behöver anpassas för att skapa optimala enheter, både pedagogiskt och ekonomiskt”. Det är alltså en optimering det är fråga om och då är det vanligt att optimera efter en eller vanligen flera mätbara parametrar.
Vårt intryck efter att ha skärskådat utredningen är inte att det är fråga om att optimera någonting, utan att välja ”lämplig” skola att lägga ner utifrån oklara premisser för att få bort ytor ur internbudgeten och i efterhand försöka motivera det så gott det går. Punkt.
Förslag till alternativ process
För att inte enbart agera reaktivt vill vi även föreslå en alternativ process som rimmar bättre med hur vi anser att saker ska göras utan att gå in på detaljer.
Det torde framgå klart att arbetsgruppen inte finner utredningen som ett värdigt underlag för att fortsätta processen. Den börjar i fel ände och åtminstone som lekmän läsande lagtexter så verkar det inte ens helt säkert att den följer Skollag (1985:1100) 4 kap. 6 § (se citat tidigare i texten).
Så första delen av förslaget är kanske mer att betrakta som en ärligt menad vädjan:
*Återremittera detta ärende redan på nämndssammaträdet 12/12 och börja om i rätt ände. Dra inte ut på plågan för barnen och alla inblandade som redan drabbats nog. Backa ett steg innan alltför mycket prestige hinner investeras i frågan från något håll! Jag kan nästan lova att ingen som förlorar sitt arbete eller sin skola tycker att det känns lättare för att processen hastats fram.
Om detta görs bör en ny process startas tämligen direkt, med tanke på bl a tidskrävande förankringsarbete, där utredningar görs rätt utredningstekniskt beaktande de lagar och andra styrdokument som reglerar process och skolverksamhet. Vi ifrågasätter inte behovet av besparingar i sig.
Här han det också vara på plats att påminna om FN:s konvention om barnets rättigheter ( http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 ) som nog i mångas medvetande något som gäller för barn ute i världen som har det riktigt svårt, men ingenting säger att den inte bör styra myndigheters agerande i sådana här fall.
Artikel 3 Barnets bästa
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. [..........]
Artikel 31 Vila och fritid
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. [........]
Den ibland något uppgivna attityden till friskoleetableringar och hänvisningen till dessa ger uppslag till den andra delen av förslaget:
*Utarbeta en offensiv strategi för de kommunala skolorna i syfte att hävda sig i konkurrensen. Vi gissar att deltagande i detta arbete skulle intressera många föräldrar. På Söderskolan finns i alla fall intresse och det finns en bra profil som kanske bara behöver göras tydligare. Lokal industri och lokala institutioner kan t ex kanske anknytas närmare till skolornas profiler?
Resterande del av förslaget består kanske av självklarheter:
*Beakta från början följande parametrar:
-> Eventuell besparingspotential även inom administrationen.
-> Ändamålsenliga kommunikationer utifrån olika besparingsalternativ (även trafiksäkerhet och miljöbelasning).
-> Övergripande pedagogisk strategi för kommunen.
-> Integrationsaspekter.
-> Hur åtgärderna kommer kommunen till nytta i reella besparingar.
-> Hur framtidssäker besparingen är.
-> Säkrat medborgarinflytande.
Som utarbetat av medborgare utan full insyn i arbetet i vare sig förvaltning eller nämnd finns det säkert saker att anmärka på vad gäller förslaget. Men vi tror att en sådan här typ av process skulle ge ett resultat med bättre kvalitet och rendera en större förståelse från medborgarna.
Arbetsgruppen för Söderskolan
Pär Hansson, kontakperson, *se eniro eller hitta, lägger inte ut telnr / mail som i originalet pga spamrisk*
Anna Sköld
Mustafa Gülsever
Håkan Jönsson
...med många andra som bidragit med hjälp, stöd och intresse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar