Kritik mot forcerad och sluten process understöds

När jag läser det jag själv skrivit slår det mig att det kan uppfattas som bara en massa gnäll, men det finns så mycket fel i denna hantering så det blir lätt en över-negativ ton. Dessutom ska helst texten vara tydlig och intressant att läsa, så det gäller att inte hymla och gå som katten runt het gröt. En rak ton mot en bakgrund som präglas av tokerier kan kanske uppfattas som raljant, men det får ni ta, det blir liksom så av sig själv.

Hursomhelst finns i dagens Arbetarbladet en intervju med skolläkaren och författaren Lars H Gustafsson som understödjer vår kritik mot processen i varje punkt han tar upp, läs och begrunda:

http://www.arbetarbladet.se/local_article.php?id=588285&avdelning_1=101&avdelning_2=101&variabel=GAVvinj.gif

Att "det är en smärtsam process som ingen tjänar på dras i långbänk" och "Det är ingen som har någonting att vinna på om det går långsamt..." har hörts från ledande håll. Det är den agenda som satts för Barn & Ungdoms arbete uppifrån.

"Det är ett ganska typiskt maktperspektiv att säga så...." säger Gustafsson om företeelsen. Jag kan understryka att jag tycker det tyder på en brist på respekt och förståelse för medborgarna. Vi är helt enkelt spelpjäser vars viljor och kunskaper inte är värda att beakta.

Dessutom har jag inte sett någon som hävdat att själva långsamheten har ett egenvärde, det är Blanks egen förenkling och förminskning av argumenten. Visst kan man göra saker både rätt och snabbt så ser jag också vitsen med att snabbt komma till beslut och förkorta tiden av tvivel och tveksamhet. Men det måste bli rätt och det har det inte blivit den här gången.

Man kan ju på liknande sätt önska att en graviditet ska ta kortare tid än nio månader också, men erfarenheter visar att det blir bäst om den tar just nio månader.